Vägra acceptera våld

Ett av den borgerliga regeringens viktigaste mål med jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas. Förra året anmälde drygt 27 200 kvinnor att de utsatts för misshandel. Omkring en fjärdedel av dessa hade misshandlats av en närstående person.
Vi vet att mörkertalet är högt. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, kommer närmare 80 procent av all kvinnomisshandel i nära relationer inte till polisens kännedom. Statistik från BRÅ som presenterades i juli visar också att anmälningar om våldtäkt, våld mot barn yngre än sex år och grov fridskränkning ökar. Totalt sett ökade antalet anmälda våldsbrott med två procent under årets sex första månader, jämfört med samma period förra året.
Det krävs krafttag från politiskt håll för att verkligen komma till botten med problemet. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har kampen mot mäns våld mot kvinnor haft mycket hög prioritet. Regeringens handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor har inneburit en historisk kraftsamling som lett till både straffskärpningar, förbättrat skydd och stöd för de utsatta samt bättre kunskap hos de som möter våldsutsatta kvinnor.
Redan 2006 inledde regeringen en satsning för att förse Sverige med fler poliser. I dagsläget finns ungefär 20 000 poliser runt om i landet. Ett starkt och närvarande polisväsende är ett väsentligt steg på vägen mot ett samhälle utan våld och misshandel. 10 000 poliser har därför fått utbildning om problemet.
Stödet till kvinnojourerna har ökat och så sent som i juni månad gav regeringen i uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela 42 miljoner kronor till forskning och metodutveckling kring hur våld mot kvinnor ska bekämpas. Arbetet ska leda till nya behandlingsmetoder som på ett mer effektivt sätt förhindrar att gärningsmännen återfaller i våldsbeteendet.
Många steg har tagits och mycket har gjorts. Men det finns fortfarande 27 200 skäl att fortsätta och ytterligare öka fokus på våldet mot kvinnor. Vi har alla ett ansvar att agera mot misshandel och kränkningar.