Gott Nytt 2012 till er alla vänner

Så är då den värsta julhysterin över klapparna utdelade och lugnet börjar lägra sig för att ge plats för nyårsfirande. Själv ska vi träffa goda vänner och njuta av sällskapet och årstiden. Nu laddas för det nya årets möten och arbeten.

Önskar alla ett fint nytt 2012

Dags att börja tänka på morgondagens välfärd

Den demografiska utmaningen, där fler människor lever längre, gör att kostnader för pensioner, sjukvård och omsorg kommer att stiga. Om vi ska klara av att finansiera välfärden i framtiden måste de arbetade timmarna bli fler.
(Debattartiklar 2012-02-20)

Debatten om hur länge vi ska arbeta har varit het i media och runt köksborden de senaste veckorna. Äldres deltagande i arbetslivet är något som engagerar oss alla. Kanske har du en mamma eller pappa som är pensionär. Kanske närmar du dig själv pensionen.

Sverige står inför en stor demografisk utmaning där andelen äldre i befolkningen växer och den arbetsföra delen av befolkningen minskar. Färre ska försörja fler. Fram till år 2025 kommer 1,6 miljoner svenskar att gå i pension. Landsbygden drabbas särskilt hårt.

Den demografiska utmaningen, där fler människor lever längre, gör att kostnader för pensioner, sjukvård och omsorg kommer att stiga. Om vi ska klara av att finansiera välfärden i framtiden måste de arbetade timmarna bli fler.

Regeringen undersöker just nu olika sätt att få fler äldre att vilja och kunna arbeta längre. Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre har gjort det mer lönsamt att fortsätta arbeta och sänkta socialavgifter gör det billigare att ha äldre som anställda. En relativt lätt åtgärd är dessutom att höja gränsen för hur länge en arbetstagare har rätt att stanna kvar i jobbet, från 67 år till 69 år, vilket utreds av Pensionsåldersutredningen. Det är viktigt att påpeka att detta är helt frivilligt. Man måste inte jobba tills man är 69 år.

Byggnadsarbetare, industriarbetare och offentliganställda inom vård och omsorg har naturligtvis inte samma förutsättningar att vara kvar i arbetslivet som människor i mer fria yrkesroller. Därför måste vi samtidigt satsa på åtgärder som ger flertalet bättre förutsättningar att orka och vilja arbeta längre. En metod är olika insatser för ett hållbart arbetsliv. Regeringen gav nyligen Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Moderatkvinnorna vill gärna se fler sådana insatser.

Vi måste sluta att se äldre som en homogen grupp. Alla människor har olika förutsättningar att bidra till samhället. Politikens uppgift är att ta vara på dessa på bästa sätt.

Elisabeth Gisslin Burman

Kommunerna måste göra mer för våldsutsatta kvinnor

Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor av en man som de har eller har haft en kärleksrelation till, det är 17 personer för mycket.

Alliansregeringen har förtydligat i lagen, där det tydligt framgår att kommunerna SKA ge våldsutsatta kvinnor stöd och skydd, vilket också innefattar skyddat boende. Det är därför Skrämmande att läsa om den verklighet som SKR slår larm om – där de tvingas neka sex av tio kvinnor boende.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, larmar nu om platsbrist och att man gång på gång tvingas neka kvinnor skyddat boende. En av orsakerna som man pekar på är att kvinnorna som redan bor på jourerna inte får hjälp med bostäder av kommunerna. Det orsakar stopp i systemet för att fler kvinnor ska kunna få en plats på en kvinnojour. Det är en utveckling som vi inte kan acceptera! Det räcker inte med att Regeringen tillsätter mer pengar, ändrar lagar och satsar på bättre och mer kunskap om inte kommunerna tar sitt ansvar och gör allt för att hjälpa såväl våldsutsatta kvinnor som män.

Självklart förstår även vi att det är svårt att snabbt hitta bostäder i storstäder och områden med stor bostadsbrist – men det är ändå inte ett godtagbart skäl för att inte följa lagen. Det finns kommuner med lediga bostäder och som kommun måste man vända på alla stenar för att hitta lösningar för att förhindra att fler kvinnor och män far illa av relationsvåldet. Enligt SKR och utifrån egna intervjuer med personal på kvinnojourer, vet vi exempelvis att det är få kommuner som vänder sig till privata hyresvärdar. Här går det att göra mer.

Vi Moderatkvinnor försöker göra vårt yttersta från vårt håll, där vi under föregående år tog fram en tidning om våld i nära relationer som nu har spridits i 30 000 exemplar runt om i landet. Därtill driver vi på om att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska få möjlighet till skyddat boende i annan kommun när hot situationen är särskilt allvarlig. Vidare anser vi att det behövs mer och fler insatser till våldsverkarna så de får hjälp att de komma ifrån sitt destruktiva beteende. Utöver detta SKA barn som utsätts för våld eller som lever i en situation som präglas av våld alltid få hjälp med att bearbeta sina upplevelser och att de ska ha rätt till ombud under hela rättsprocessen.

De senaste åren har regeringen gjort betydande insatser för att förebygga och reducera våld i nära relationer. Man har bland annat inrättat Kvinnofridslinjen som en är nationell stödtelefon för de som är utsatta för hot och våld. Det har startat ett Nationellt center för kvinnofrid, NCK, som på regeringens uppdrag ska höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Därtill har också bidragen ökat till kvinnojourer. Men om inte kommunerna gör sitt yttersta så hjälper ju inte alla dessa insatser.



Så låt oss alla nu hjälpas åt och se till att kvinnojourerna i sitt viktiga jobb slipper neka fler kvinnor skyddat boende!



Elisabeth Gisslin Burman

Länsordförande Moderatkvinnorna Västernorrland